Jag försökte att ta en promenad för en liten stund sen, men när jag kom utanför dörren (inte vår egen ytterdörr, utan den längst ner i trapphuset, som leder UT) så märkte jag att jag hade glömt mina skor, och gav då genast upp idén istället för att faktist gå upp igen och sätta på mig ett par skor för att sedan gå ut igen. Det kändes inte som att det var meningen att jag skulle gå ut idag, min egen tankspriddht kanske räddade mig från någonting? Ja, jag vet då inte.

(Jag fick f.ö. ett julkort nyss, blev lite glad.)